Lönsamhet

Det ekonomiska resultatet av rybs- och rapsproduktionen har under de fem senaste åren varit jämnare och de årliga variationerna märkbart mindre jämfört med vårspannmål (Figur 1). Detta beror främst på att oljeväxternas prisutveckling är stabilare än spannmålens. Därtill har skördenivån och odlingskostnaderna påverkat lönsamheten på ett gynnsamt sätt.

Figur: Bidrag A (€/ha) för olika odlingsväxter (vårrybs  vårraps vårvete maltkorn foderkorn havre)

Rypsin ja rapsin taloudellinen tulos


Figur 1. Jämfört med vårspannmålen har det ekonomiska resultatet för vårrybs- och vårrapsodlingen under senaste fem år varit jämnare och på samma nivå eller bättre. Källa: ProAgrias Skiftesdatabas 2014, spannmålsbranschens samarbetsgrupper (resultat av ca 800-2500 ha och 200-300 gårdar per år). Bidraget A erhålls när man från odlingens skördeintäkter och stöd avdrar rörliga kostnader, såsom kostnader för utsäde, gödsling och växtskydd. Grå stapel=maltkorn, svart=foderkorn, grön=vårvete, brun=havre, gul=vårrybs, orange=vårraps.

Enligt ProAgrias Skiftesdatabasresultat var hektarskörden för rybs under åren 2008-2012 i genomsnitt 1 415 kg. Resultatet varierar dock mycket mellan de olika gårdarna. Enligt Skiftesdatabasen har den bästa fjärdedelen uppnått skördemängder på 1 940 kg/ha under 2008-2012. Orsaken till de högre skördarna har varit skiftets goda pH och att man satsat på växtskydd, i synnerhet på bekämpning av bomullsmögel. Gödslingen har inte haft en lika klartydig inverkan på avkastningen. De viktigaste faktorerna är lyckade odlingsåtgärder, skiftets egenskaper och markens bördighet. 

År 2012 var de rörliga kostnaderna för rybsodling ca 50 euro/hektar lägre än för vårspannmål (Figur 2). I synnerhet frökostnaderna och andra rörliga kostnadsposter som t.ex. bränslekostnaderna var betydligt lägre än för vårspannmål. På motsvarande sätt är växtskyddskostnaderna för rybs högre jämfört med vårspannmål.

Figur: Rörliga kostnader 2012 (€/ha)

Muuttuvat kustannukset kasveittain


Figur 2. År 2012 var de rörliga kostnaderna för rybsodling ca 50 euro/hektar lägre än för vårspannmålen. I synnerhet frökostnaderna och andra rörliga kostnadsposter som t.ex. bränslekostnaderna var tydligt lägre jämför med vårspannmålen. Källa: ProAgrias Skiftesdatabas 2014, spannmålsbranschens samarbetsgrupper (resultat av 750 ha och 70 gårdar).I figuren från vänster:  maltkorn, foderkorn, vårvete, havre, vårrybs. Brun stapel=sådd, grön= gödsling, orange=växtskydd, grå=övriga.

Ofta kan det lönsamhetsmässigt bästa kvartalet sänka kostnaderna för alla delområden. (Se figur 3 här). De ofta förekommande prisvariationerna i gödselmedel syns som stora prisskillnader mellan gårdarna beroende på när gödslet anskaffats. Totalkostnaderna för odling av rybs var år 2012 ungefär 155 euro/ha lägre på de bästa gårdarna jämfört med de svagaste gårdarna (Se figur 4 här). I synnerhet maskin- och arbetskostnaderna varierade betydligt mellan olika gårdar. Om maskinparken är rätt dimensionerad i relation till produktionen eller om man har kunnat tillvarata fördelarna som gårdssamarbete, gemensamma anskaffningar eller entreprenad kan erbjuda, kan dessa kostnader hållas under kontroll. 

På de bästa gårdarna har produktionen också varit effektiv: trots lägsta totalkostnader har de fått en nästan 1 000 kg större hektarskörd och ett 646 euro bättre ekonomiskt resultat per hektar i rybsodling jämfört med de svagaste gårdarna (Figur 3). 

Figur 3. Medelskörden för rybs (kg/ha) och nettovinst (€/ha) 2011 (svagaste kvartalet medeltal  bästa kvartalet, skörd kg/ha, nettovinst €/ha)

Rypsin sato ja nettovoitto


Figur 3. Enligt nettovinsten har de bästa gårdarna uppnått en ca 1 000 kg större hektarskörd och ett 600 euro bättre ekonomiskt resultat per hektar i rybsodling i jämförelse med de svagaste gårdarna.  Källa: ProAgrias Skiftesdatabas 2014, spannmålsbranschens samarbetsgrupper (resultat av 750 ha och 70 gårdar).

Texten och figurer uppdaterat 5.5.2014.

Rybs och raps är ekonomiskt lönsamma i växtföljden

Oljeväxterna lämpar sig väl för den inhemska växtföljden. Efter rybs- och raps finns tillräckligt med kväve kvar i jorden för följande växters behov, varför de lämpar sig väl som t.ex. förfrukter till vete.    Växtsjukdomar i spannmål överförs inte på rybs och raps och de fungerar därför som rensare i växtföljden varvid behovet av växtskyddsbehovet för spannmål minskar. Rybs och raps har djuptgående pålrötter, som vid förmultning minskar behovet av jordbearbetning i växtföljden före följande växt. Oljeväxter bör inte odlas på samma skifte oftare än vart femte år.

Oljeväxternas förfruktvärde i växtföljden är stort. Den ekonomiska betydelsen har framställts i tabellen nedan.

Tabell 1. Exempel på förfruktvärdet av oljeväxter med antagandet att spannmålet sås efter rybs eller raps.  Kalkylerat exempel på förfruktsvärdet kg/ha, Värde €. Skördeökning, Reducerat behov av växtskydd, Reducerat behov av bearbetning, Totalt

Esimerkkilaskelma esikasviarvosta


I kalkylen ovan har förfruktens värde också angivits i euro. I exempelkalkylen har skördeökningen beräknats för spannmål som sås på åkerlotten efter oljeväxterna och spannmålets medelpris har beräknats enligt 167 €/tn. Enligt MTT:s (Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi) forskningar är behovet av växtskydd mindre när oljeväxter finns upptagna i växtföljden (Jalli M. et. al. 2012). I exempelkalkylen har man också beaktat att efter odling av oljeväxter klarar man sig antingen med lätt jordbearbetning eller alternativt kan man så direkt. I kalkylen över oljeväxternas förfruktvärde beaktas dessutom att deras torknings- och lagringskapacitetsbehov är mindre