Prissäkring med futurkontrakt på börsen

Säljaren säkrar sitt pris

Spannmålens säljare skyddar sitt spannmålsparti mot oförutsedda prisfall på marknaden genom att på börsen sälja ett futurkontrakt som motsvarar mängden spannmål. Tidsspannet för prissäkringen kan vara från några månader till upp till tre år. När säljaren beslutar att sälja sitt spannmålsparti på kontantmarknaden, avslutar han samtidigt det futurkontrakt han ingått på börsen genom att göra ett motköp av kontraktet. Om futurpriset under den tid som gått har fallit enligt förväntningarna, köper han nu tillbaka det avtal han ursprungligen sålde, men till ett billigare pris. Prisskillnaden, dvs. vinsten, kompenserar producenten för spannmålspartiets minskade pris på kontantmarknaden.

Om spannmåls- och futurpriserna trots förväntningarna har stigit, innebär försäljningen av futurerna en förlust för säljaren, eftersom de sålda futurkontrakten köps tillbaka (kvitteras med motköp) till ett högre pris. Å andra sidan kompenseras den förlust som uppkommer vid futurhandeln genom den ökning av spannmålens kontantpris som skett under det tidsspann som gått.

Köparen säkrar sitt pris

Spannmålsköparen skyddar sig mot en förväntad prisstegring genom att köpa futurkontrakt, högst till en mängd som motsvarar hans köpbehov. Om kontantpriserna och härigenom också futurpriserna har stigit den dag då spannmålen köps, kvitterar han på börsen sina futurkontrakt genom motköp, och säljer dem till ett högre pris än anskaffningspriset. Med vinsten kan han kompensera det högre kontantmarknadspriset för den spannmål han fysiskt köper. Om spannmålspriset trots förväntningarna har fallit, säljer han genom motköp de futurer han köpt, under det ursprungliga inköpspriset. Förlusten vid futurhandeln kompenseras igen genom det förmånligare spannmålspriset på kontantmarknaden.

Futuurisuojaus

För säljaren lönar det sig inte att göra en prissäkring med hjälp av futurkontrakt i en situation, där han bedömer att spannmålspriserna säkert kommer att stiga i framtiden. Vice versa lönar det sig inte för köparen att göra en prissäkring med hjälp av futurkontrakt om han bedömer att priserna med säkerhet kommer att falla.

Om producenten genomför en prissäkring, och ändå säljer sitt spannmålsparti på den fysiska marknaden vid en annan tidpunkt, är han själv också en spekulant. Då förverkligas inte idén med futurkontraktet som ett rent prissäkringsinstrument till fullo. Futurkontraktets storlek får inte vara större än den mängd spannmål man vill prissäkra. Som praktiskt rättesnöre rekommenderas att 20-50 procent av spannmåls- eller oljeväxtskörden får skyddas genom futur- eller terminskontrakt.

Basisrisk

Basis beskriver skillnaden mellan marknadspriset (spot-priset) på aktörens hemmamarknad och futurpriset på börsen. Denna prisskillnad är inte konstant, utan kan variera mycket, utan att man på förhand känner till det. Den osäkerhet som sammanhänger med prisskillnadernas variationer kallas för basisrisk.

För säljaren är basisrisken störst, när prisskillnaden är liten när priset fixeras, men har ökat när affären avslutas. Den ökade prisrisken försämrar det nettopris odlaren får ut genom prissäkringen, i förhållande till spotpriset vid den tidpunkt då priset fixerats. Resultatet av prissäkringen blir ännu sämre i en situation då futurpriserna stiger, men kontantpriserna på säljarens hemmamarknad samtidigt faller.

Prissäkring med futurer fungerar bäst, när basis inte förändras under kontraktstiden. Ett exempel på detta är en situation, där skillnaden mellan marknadspriset på kvarnvete i Finland och priset på Matif-börsen har varit 20 €/ton och priset hållits på samma nivå tills kontraktet avslutats (kvitterats genom motköp). Basis för kvarnvete har under åren varierat mellan 10 och 70 €/ton, vilket innebär att basisrisken är betydande när man använder futurkontrakt för prissäkring på marknaden i Finland. Denna risk illustreras bra av exempelkalkylen ovan.

Priserna på oljeväxtfrö i Finland har redan länge följt priset på rapsfuturer i Paris, och deras inbördes priskorrelation är betydligt bättre än för spannmål. Det förbättrar förutsägbarheten vid prissäkring med hjälp av futurkontrakt. På grund av basisrisken är det nödvändigt att jämföra nyttan av olika prissäkringsalternativ i olika marknadssituationer. Det gäller i synnerhet fördelarna och nackdelarna hos terminskontrakt med spannmålshandeln terminskontrakt och futurkontrakt på börsen.

Mängdrisk och kvalitetsrisk

Särskilt i fråga om prissäkring med futurkontrakt (gäller också terminskontrakt med handeln) som görs före spannmålen skördats gäller det att vara realistisk, och inte ingå kontrakt om större mängder spannmål än man säkert kan producera.  Om ett futurkontrakt ingåtts för en större mängd spannmål än vad säljaren har när kontraktet avslutas, utsätter sig odlaren för en ekonomisk risk.

Ett futurkontrakt som ska avslutas innehåller, innan det går ut, ingen kvalitetsrisk på grund av kontraktet. Detta är en fördel jämfört med handelns terminsavtal, om man inte i dem separat har kommit överens om att kontraktet innehåller priser för exempelvis både kvarn- och fodervete.

Exempel på detaljer som bestäms i börsens kontraktsvillkor 

Kvarnvete, NYSE Euronext
Underliggande råvara, ursprungsland EU, friskt, sunt och marknadsdugligt kvarnvete.
Hektolitervikt 76 kg/hl
Fukthalt max. 15 %
Skadade kärnor max. 4 %
Grodda kärnor max. 2 %
Främmande partiklar 2 %

  • Kontraktpartiets storlek 50 tom
  • Prisnotering, euro/ton
  • Minsta prisförändring, 0,25 euro/ton eller 12,5 euro per kontraktspart
  • Leveransmånader augusti, november, januari, mars och maj, så att det alltid är priset för de följande åtta
  • leveransmånaderna som notera
  • Leverans efter leveransmånadens sista handelsdag fram till månadens slut till av börsen godkänt lager i Rouen (Frankrike). Leveransen utförs enligt Incograin nr 23 och teknisk bilaga nr 2 (om inget motköp kvitteras
  • Handelstid vardagar kl 10.45-18.30
  • Sista handelsdag är den 10. i leveransmånaden. Om dagen inte är en handelsdag (vardag) är den sista handelsdagen den dag som föregår den 10.