Utbud och efterfrågan

Den faktor som påverkar marknadspriset på spannmål och oljeväxter mest i både Finland och i världen överlag, är den rådande situationen gällande utbud och efterfrågan. dvs. hur man med produktionen under marknadsåret och lager som överförts från föregående marknadsår kan tillfredsställa efterfrågan tills dess att följande års skörd kommer ut på marknaden. På marknaden följer man noga med förhållandet mellan årets slutlager och den årliga konsumtionen (stocks to use ratio). Om relationstalet sjunker för lågt finns det ofta ett prishöjningstryck på marknaden. Om relationstalet stiger är prisutvecklingen däremot ofta fallande.

Faktorer som inverkar på utbudet är de årliga odlingsarealerna, skördeprognoserna, lagersituationen, vädret under växtperioden och skördens kvalitet. Om skörden i de viktigaste produktionsområdena för spannmål misslyckas eller lyckas över förväntan, påverkar detta marknadsprisernas utveckling. Särskilt viktiga för den internationella marknaden är de viktigaste exportländernas produktionsvolymer. De åtta största spannmålsexportörerna är Förenta Staterna, EU, Ryssland, Canada, Ukraina, Australien, Argentina och Kazakstan. De största nettoimportörerna är Japan, Egypten, Mexiko, Sydkorea, Saudiarabien, Algeriet, Marocko och Nigeria.

Viljojen suurimmat tuottajat

Figur 2. De största producenterna av vete och fodersäd och produktionen skördeperioderna 2011/12-2013/14.

Vete är en viktig gröda inom den internationella spannmålshandeln, och vetets prisutveckling påverkar prisutvecklingen också för andra sädesslag. Det andra spannmålsslag som man allmänt följer med på den internationella marknaden är majs. Soja är den viktigaste oljeväxten, och också den oljeväxt som det handlas med mest. Efterfrågan av spannmål för foderproduktion påverkas av prisförhållandet mellan olika spannmålsslag.

EU viljelykasvien tuotanto


Figur 3. Världsproduktionen av spannmål och oljeväxter skördeperioden 2013/14. De största jordbruksgrödorna är majs, vete och ris och, av oljeväxterna soja.

Finlands hela produktion utgör bara ett par promille av den globala spannmålsproduktionen, och dess inverkan på världsmarknadspriserna är obefintlig. Prisnivån i Finland påverkas därför kraftigt av den internationella spannmålsmarknaden, särskilt av marknaden i EU och i synnerhet av prisutvecklingen i Östersjöområdet, samt av balansen mellan produktion och konsumtion i Finland.

vehnän ja rehuviljojen tuotanto EU


Figur 4. EU:s största spannmålsproducentländer och deras spannmålsproduktion skördeåren 2011/12-2013/14.

För att spannmålsmarknaden ska fungera friktionsfritt borde utbud och efterfrågan vara i god balans, och informationen om mängder och kvalitetskrav för olika spannmålsslag löpa effektivt inom spannmålskedjan. Till exempel översteg kornproduktionen år 2009 rejält efterfrågan i Finland, men man hade inte möjlighet att exportera till ett lönsamt pris. Situationen ledde till ett kraftigt prisfall.

Efterfrågan och dess variationer påverkas av gårdarnas och industrins användning av spannmål, inköpstidpunkterna, inköpens storlek och deras inriktning. På den internationella marknaden är importen koncentrerad till vissa länder. Deras inköpsverksamhet har stor betydelse för marknadssituationen. Finland är en del av EU:s gemensamma inre marknad. EU är en stor aktör på den globala spannmålsmarknaden.

I Finland är utbudet i allmänhet störst under tröskningssäsongen, efter årsskiftet och igen före vårsådden. Ju närmare produktions- och konsumtionsnivån står varandra, desto viktigare är det att utbudet under året är jämnt.